husdjur.com
Kort svar: Medelstor till stor apportör, 56–61 cm, med lång svart eller leverbrun päls och ett temperament som är socialt, lekfullt och hoppigt långt upp i åren. Behöver apportering och vatten, inte bara promenader. Rasklubben rekommenderar HD A/B och ögonlysning. Tumörsjukdomar är rasens stora problem och gör att många flattar dör före tio års ålder. 497 registreringar 2025 (plats 19).
Fakta
| Ursprung | Storbritannien, 1800-talets mitt |
| FCI-grupp | 8 – stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar |
| Mankhöjd | Hanar 59–61,5 cm, tikar 56,5–59 cm |
| Vikt | Hanar 27–36 kg, tikar 25–32 kg |
| Livslängd | Omkring 9–11 år; tumörsjukdomar förkortar livet för många |
| Päls | Medellång, slät, glänsande, med behäng – fäller måttligt |
| Aktivitetsbehov | Högt |
| Färger | Svart eller leverbrun |
Flatcoated retriever i siffror – hundregistret 2025
Vid årsskiftet 2025 fanns 8 098 flatcoated retriever i Jordbruksverkets hundregister – 0,8 procent av Sveriges 1 064 851 registrerade hundar och plats 23 av landets raser.
Flatcoated retriever är bland de tio vanligaste raserna i 14 av 290 kommuner och den allra vanligaste i en av dem. Flest finns i Umeå (190), Östersund (112), Hudiksvall (74), Ljusdal (58), Sigtuna (55).
Tydlig norrlandsras: 42 procent av de kända hundarna finns i de fyra nordligaste länen, som bara har 13 procent av landets hundar.
Källa: Jordbruksverket, statistik ur hundregistret 2025. Kommunsiffrorna bygger på Jordbruksverkets topp 10-listor per kommun, så hundar i kommuner där rasen inte når topp 10 syns inte i dem. Se rasen på hundkartan →
Temperament
Optimistisk, social, lekfull och fysisk. Flatten hälsar på alla med hela kroppen, hoppar upp om den får och behåller sitt valplynne långt upp i åren – standardens ord är trygg, social och lekfull, och det stämmer ovanligt väl. Den är mjuk och tar illa vid sig av hårdhet, men den är inte lika lättstyrd som en labrador: en ung flat är yvig, lite spridd i huvudet och behöver tid innan den kan koncentrera sig. Den vaktar inte. Lämnad ensam länge blir den olycklig snarare än destruktiv – men olycklig.
Passar för
Aktiva människor som vill träna apportering, jaktprov, viltspår eller agility och som tycker att en hund som aldrig blir vuxen är charmigt snarare än tröttsamt. Fungerar i barnfamiljer som tål en stor hund i rörelse. Jägare som skjuter fågel och and. Passar sämre för den som vill ha en lugn hund, som är hemifrån hela dagarna, eller som inte klarar av tanken på att förlora en hund tidigt – läs hälsoavsnittet först.
Motion och aktivering
1–2 timmar om dagen med apportering, sök och sim som kärna. Flatten är byggd för att gå i vatten i alla temperaturer och gör det gärna i november. Långa skogspromenader med fritt sök är grunden, men rasen behöver också jobbet i sig: apporter i skog och vatten, markeringar, dirigering. Många svenska flattar går jaktprov, och rasen kan fortfarande sitt yrke. Låt inte en ung flat springa efter pinnar på hårt underlag i timmar; leder och ledband tar stryk.
Päls och skötsel
Borsta en till två gånger i veckan, oftare vid fällning. Behängen bakom öronen, på bröstet och på svansen tovar sig om de får vara ifred. Trimma tassar, öron och halsen lätt några gånger om året så att formen hålls – men flatten är inte en ras som klipps ner. Torka öronen efter bad. Pälsen är förvånansvärt lättskött för sin längd, och en flat som simmar mycket är sällan smutsig.
Hälsa
Tumörsjukdomar är rasens dominerande hälsoproblem och den vanligaste dödsorsaken. Särskilt histiocytärt sarkom, en aggressiv cancerform som ofta sitter i mjälte eller lungor och sällan går att behandla, drabbar flattar oftare än andra raser och kan slå till redan i medelåldern. I SLU:s kartläggning av svenska flattar födda 2012 hade 16 procent haft någon form av tumör vid sju års ålder, godartade inräknade. Flatcoated retrieverklubben (FRK) samarbetar med SLU i flera cancerstudier, och SLU samlar blodprov från flattar som drabbats. Övrigt: HD och ED i låg frekvens, patellaluxation, glaukom och andra ögonsjukdomar. FRK:s avelsrekommendation är att båda föräldrarna är friröntgade på höfterna (A eller B) och ögonlysta utan ärftlig ögonsjukdom med intyg som är högst två år gammalt. Fråga uppfödaren om HD-resultat, ögonintyg och – viktigast – hur gamla hundarna i linjen blev och vad de dog av. En seriös flatuppfödare svarar rakt på den frågan.
Rasspecifika sjukdomar påverkar också försäkringspremie och undantag – kontrollera villkoren för just den här rasen innan du tecknar.
Rymningsbenägenhet – och brickan
Rasens benägenhet att sticka iväg avgör hur mycket du ska bry dig om brickan i halsbandet. Flatten rymmer sällan – den vill vara där folk är. Den försvinner i stället genom att simma iväg efter en fågel eller följa med första bästa sällskap på stranden, och den hälsar så glatt på den som hittar den att ingen tror att den saknas. Oavsett ras: chipet är lagkrav och bevisar ägarskap, men det är det som står i halsbandet som gör att den som hittar djuret når dig samma kväll. Chip eller QR-bricka – skillnaden.
Vanliga namn
Bella, Ziggy, Ebba, Sixten, Wilma och Charlie. Svarta flattar får ofta namn som Sot, Nero och Onyx; leverbruna Kanel, Nougat och Cognac. Fler förslag i namnguiden A–Ö .
Vanliga frågor
Hur vanligt är cancer hos flatcoated retriever?
Tumörsjukdomar är rasens vanligaste dödsorsak, och histiocytärt sarkom är betydligt vanligare hos flat än hos de flesta andra raser. Ingen linje är fri, men det finns skillnader mellan linjer – fråga uppfödaren om ålder och dödsorsak hos hundarna bakom valpen.
Är flat lugnare än labrador?
Nej, oftast tvärtom. Flatten är mer fysisk, mognar senare och behåller valpbeteendet längre. Den är däremot ofta mjukare i temperamentet.
Fäller flatcoated retriever mycket?
Måttligt, mer vid fällning vår och höst. Den långa pälsen gör att håren syns mer än de är många.
Svart eller leverbrun – någon skillnad?
Bara i färg. Svart är betydligt vanligare, leverbrun ovanligare.